16760 Hennike Bengtsson

Blev högst 71 år.

Äktenskap med 16761 Marit Tidickesdotter (1496 - 1522?)

Äktenskap med Rikemor Halvarsdotter

Noteringar

Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.

Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"

"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."

Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes.

I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548

Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v

Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....

1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg.

En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. Om Halvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av stora mått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår, att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke"

Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1938.

Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta ekonomibyggnader har tillkommit 1883. På vidstående plan utvisas byggnadsbeståndet. Gårdstypen är således med åtskilda man- och fägårdar, den vanliga för bergsmansgårdarna.

Heneka Bengtsson i Wad, Söderbärke socken
I början av femtonhundratalet var Hennick Bengtsson ägare av Hennicksgården, med hytta och ett mantal jord vid vadet, samt en utjord från Vik. Enligt 1539 års skattelängd gav han i hyttegäld 1 öre samt i belgeskatt 11 penningar. Möjligen gift med en dotter till Halvard Jönsson Bonde, i Halvarsbenning då Henekas hustru tycks ha ärft östra gården i Halvarsbenning. Några säkra bevis finns dock ej. Hennik Benctsson, [troligen född omkring 1495 och avliden omkring 1565, i en ålder af 70 år]. Barn:
Peder (Per) Henniksson (2) senare bergsman på gården i Vad. Noterad där i den årliga räntan för åren 1569-93
Rikmor Henniksdr (3) gift i Köping
Marit Henniksdr (4) gift i Stimmerboda, Norrbärke socken med Olof Bengtsson. Noterad i den årliga räntan för Stimmerbo
åren 1545-1558. Parets dotter Anna Olofsdotter är gift med Anders Ingevaldsson där och dottern Karin är möjligen gift med Lasse Svensson i Hagge.
Erik (Effrika) Henniksson (5) Noterad i den årliga räntan för Norbergs by åren 1555 och 1557 för Fagersta som är ett
frälsegods tillhörande år 1539 Tued Gregersson. Effrika har ej återfunnits i Älvsborgs lösen år 1571. Kan vara avliden dessförrinan eller avflyttad från Norbergs socken.
Bengt Henniksson (6) frälselandbo i Nordensjö, Norbergs socken. Nordensjö är en bruksegendom i Norberg socken, väster om
Kärrgruvan. Då den ligger under frälse syns den och dess brukare ej i den årliga räntan och i Älvsborgs lösen. Men till Nordansjö hör och brukas en jord i Norbergs by som ej är frälse och som därför beskattas. Tack vare detta kan vi följa Bengt Henniksson i den årliga räntan för tiden 1570-1610 i Norbergs by.
Lars Henniksson (7) landbo i Västanfors, Fagersta socken. Noterad i den årliga räntan under Norbergs by t o m år 1570.
Herman Henniksson (8) noterad i den årliga räntan för Halvarsbenning för åren 1539-1575.
Brita Henniksdr (9) nämnd i LP:s avskrift av ett protokoll från den 19 dec 1586 Köping. Gift med en Hindrik där.
Östen Henniksson (10) noterad i den årliga räntan för Sunnansjö, Grangärde socken för åren 1546-1560
Sven Henniksson (11) noterad i den årliga räntan för Sunnansjö, Grangärde socken för åren 1546-1558
Kristin Henniksdr (12) nämnd i LP:S avskrift av ett protokoll från den 19 dec 1586
Anna Henniksdr (13) nämnd i LP:s avskrift av ett protokoll från den 19 dec 1586
Tefrik Henniksson (14) gift till Bennebo, Norberg socken, bergsman där (son Hans Tefriksson)

Personhistoria

Källor